Ekonomisk översikt Kungälvs kommun

Ekonomin de närmaste åren / Balanskravet uppfyllt - God ekonomisk hushållning / Investeringar / Exploatering / Verksamheternas intäkter och kostnader / Tillgångar / Eget kapital / Pensionsförpliktelser och särskilda pensionslösningar / Skulder / Soliditet och förpliktelser /

Kungälvs kommun visar ett överskott för 2010 på 55,9 Mkr, mot budgeterade 59,6 Mkr. 2010 klarar kommunen samtliga uppsatta finansiella mål. Högre intäkter har hjälpt upp – vid bokslutet var skatteintäkterna, inklusive statsbidrag, 26 Mkr högre än budgeterat.

Finanskris och lågkonjunktur präglade 2009, men under 2010 har vi sett en vändning i konjunkturen och ekonomin. Samtliga kommuner har fått ett extra konjunkturstöd, för Kungälvs del uppgick detta till närmare 40 Mkr. När 2010 summeras kan vi se en positiv avvikelse mot budget för våra skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning på strax över 26 Mkr. Årets goda resultat är också påverkat av vår pensionsskuld, som tillfälligt sjunkit under 2010.
Enligt kommunallagens balanskrav redovisar Kungälvs kommun ett överskott på 55,9 Mkr, budgeterat resultat var 59,6 Mkr. Det är ett resultat som väl uppfyller de finansiella mål kommunfullmäktige ställt upp.
De tre senaste åren har Kungälvs kommun visat goda ekonomiska resultat. 2007 var ett år med tillfälligt sämre resultat.

Ekonomin de närmaste åren

Enligt aktuella konjunkturprognoser kommer 2011 bli ett starkt år. Vi bedömer att skatteintäkterna kommer att överträffa budgeten. Det innebär för Kungälvs kommun att vi har goda möjligheter att behålla ekonomin i god balans. Med tanke på den kostnadsökning vi redovisar för 2010 är det dock tydligt att vi måste utnyttja tiden och arbeta för att sänka kostnadsökningstakten. Konjunkturer kommer och går – båda de starka och de svaga.

Balanskravet uppfyllt – God ekonomisk hushållning

I kommunallagen talas om god ekonomisk hushållning. Huvudprincipen för beräkningen av det s k balanskravet är att intäkterna varje år ska överstiga kostnaderna. Justering ska ske för realisationsvinster, realisationsförluster eller andra kostnader som av synnerliga skäl bör utgöra justeringsposter. Avstämningen nedan visar att kommunen klarar kommunallagens balanskrav för år 2010.

Balanskravsavstämning, Mkr
Ingående balans ”fritt eget kapital”	187,6 Mkr
Årets resultat enligt resultaträkning	55,9 Mkr
Justerat resultat 2010	55,9 Mkr
Utgående balans ”fritt eget kapital”	243,5 Mkr

Kungälvs kommuns tolkning av balanskravet innebär att vi ”låste” det ingående egna kapitalet år 2000 och att det från och med 2000 skapades ett fritt eget kapital.

Investeringar

Den beslutade investeringsramen för året har uppgått till 118,0 Mkr. Utöver detta tillkommer tilläggsanslag för investeringar om 44,4 Mkr. Investeringsutfallet för året blev 127,2 Mkr, vilket innebär att 78 procent av de totala investeringsmedlen om 162,4 Mkr har upparbetats under året. Under året har kommunstyrelsen och förvaltningen aktivt arbetat med kostnadsbesparingar. Vetskapen om att investeringar (och nya hyreskontrakt) genererar ökade driftkostnader har inneburit att alla objekt synas noga innan anskaffning/beställning. Den 4-stegsprincip för investeringar som tillämpas innebär att alla steg översiktligt ska beskrivas samt innehålla en kvalitetsanalys innan beslut om investering tas.
Under året som gått har Nedre Fontinskolan byggts om från kontor till moderna skollokaler för friskolan Montessori Älvkullen. Tunge skola har byggts ut för att möta lokalbehovet från ett växande antal barn i Kode. I samband med utbyggnaden förbättrades även utemiljön på skolgården. Arbetet med att bygga ut Hålta förskola med en avdelning har startat under hösten, i samband med utbyggnaden kommer det även att anläggas en ny avloppsanläggning. Konstgräsanläggningen på Kongevi har påbörjats under året och kommer att slutföras under nästkommande år. På Bagaregatan har det färdigställts ett nytt referensboende för brukare inom sektor Arbetsliv och stöd.
Den långsiktiga satsningen att bygga ut gång- och cykelvägar inom kommunen har fortsatt. Sträckan Ullstorp-Kareby var färdigställd till sommaren, medan arbete pågår med etappen Hålta-Risby. Arbete har även påbörjats för att få till stånd en upprustning av befintlig gång- och cykelväg mellan Kode och Tunge skola.
Överföringsledningen mellan Kärna och Ytterby invigdes under året. Arbetet med nästa etapp Kärna-Tjuvkil har påbörjats och kommer att färdigställas under 2011.

Bildtext:
Klicka på bilden om du vill se den i större format.

Exploatering

Under 2010 har exploateringsverksamheten varit en integrerad del av den ekonomiska styrprocessen, dvs budgetarbetet, den löpande uppföljningen, tertialrapporterna och bokslutet. I samband med årets tertialrapporter respektive bokslut har det skett en genomgång av samtliga exploateringsprojekt och därefter har ställning tagits till vilka som eventuellt ska deleller slutavräknas. För 2010 redovisar exploateringsverksamheten ett överskott om 0,4 Mkr, vilket påverkat kommunens resultat positivt. Motsvarande resultat för 2009 var ett underskott om -1,1 Mkr, vilket minskade kommunens egna kapital det året.
Ett av kommunens mål är att exploateringsverksamheten, sett över tid, ska bära sina egna kostnader och därigenom inte belasta skattekollektivet. Den ekonomiska styrningen har till och med tre perspektiv, förutom kommunekonomin även det enskilda projektets ekonomi och hushållningen i arbetsprocesserna. Varje exploateringsprojekt prövas alltså med utgångspunkt från att det ska bära sina egna kostnader, men resultatkravet avser den samlade verksamheten.

Verksamhetens intäkter och kostnader

Verksamhetens intäkter uppgår till 462,9 Mkr och består huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp, renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestinerade statsbidrag samt hyror. Av de totala kostnaderna finansieras 22 procent av ovan redovisade intäkter. Motsvarande siffra för 2008 var även den 22 procent. Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 2 123,4 Mkr och årets avskrivningar till 82,4 Mkr. Den största kostnadsposten är personalkostnaderna, som inklusive pensionerna uppgår till 1 326,5 Mkr, eller 60 procent av de totala kostnaderna om man inkluderar kostnaderna för avskrivningar.
Nettokostnadsökningen 2010 är 102 Mkr, eller 6,2 procent jämfört med 2009 då ökningen låg på 2,1 procent. Skatteintäkterna har ökat med 5,9 procent. Den största nettokostnadsökningen ser vi på våra omsorgssektorer, Vård- och äldreomsorg och Arbetsliv och stöd. En av anledningarna är att vi ser en kraftig volymökning när det gäller hemtjänsttimmar. Sammanlagt visar verksamhetens nettokostad en negativ avvikelse mot budget på 22,5 Mkr.
Likt tidigare år tar vi ut ett högre internt personalomkostnadspåslag (PO-påslag) än vad SKL rekommenderar. Vi tar i vår internredovisning inte hänsyn till att vi betalar en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och över 65 år. På detta sätt täcker vi kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visas ett relativt stort överskott för de kommunövergripande posterna. Poster som inte kan hänföras till en specifik sektor. På motsvarande sätt redovisas även pensionsskulden, förändringen av semesterlöneskulden och ytterligare några mindre poster. Överskottet är inkluderat i verksamhetens nettokostnad.
De totala skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår till 1 817 Mkr, vilket är en ökning med 101 Mkr jämfört med föregående år, eller 5,9 procent. 2009 var vi inne i en lågkonjunktur som nu har vänt uppåt igen. Under 2010 fick samtliga kommuner i Sverige ett konjunkturstöd. För Kungälvs del uppgick detta till närmare 40 Mkr. Budgeten för 2010 uppgick till 1 791 Mkr och utfallet blev 1 817,1 Mkr vilket är en förbättring med 26,1 Mkr. Huvuddelen är en förbättring av slutavräkningen för 2010.
Ett mått på nivån i årets utfall är att se på hur stor andel överskottet utgör av totala skatteintäkter och statsbidrag. En nivå på 2 procent anses vara god. 2009 uppgick detta mått till 1,3 procent, gör vi beräkningen för 2010 uppgår detta till 3 procent.
Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. De finansiella kostnaderna består till största delen av räntor på kommunens lån. Lånen i sin tur består till största delen av lån som är vidareförmedlade till Kungälv Energi AB. Räntekostnaderna för dessa lån motsvaras av en lika stor ränteintäkt. Ränteintäkterna i övrigt utgörs av ränta på tillgångar i bank samt placeringar. Det rådande ränteläget gör att kommunen har lägre räntekostnader på lånen än budgeterat, men även lägre ränteintäkter.

Bildtext:
Klicka på bilden om du vill se den i större format.

Tillgångar

Totalt har kommunens materiella anläggningstillgångar ett bokfört värde på 1 466,3 Mkr, de finansiella anläggningstillgångarna uppgår till 460,7 Mkr. Under året har investeringar skett med netto 127,2 Mkr och avskrivningar med 82,4 Mkr. Kommunens och de kommunala bolagens likviditet hanteras gemensamt i ett koncernkontosystem. Följande enheter ingår: Kungälvs kommun, Kungälv Energi AB och BOKAB.

Eget kapital

Det ingående värdet för det egna kapitalet är 258,1 Mkr. Årets överskott om 55,9 Mkr ger ett utgående saldo på 314,0 Mkr.

Pensionsförpliktelser och särskilda pensionslösningar

Pensionsåtaganden före år 1998 redovisades tidigare som ansvarsförbindelse vid sidan av balansräkningen. Under 2006 bytte Kungälv redovisningsprincip så numer ingår beloppet i posten avsättningar i balansräkningen, se not 13. Från den 1 januari 2008 tillämpar kommunen rekommendation RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. Den individuella del som den anställde får placera själv och som är intjänad 2010 redovisas som kortfristig skuld. Den del som i övrigt ligger under avsättningar är visstids- och garantipensioner samt intjänad pension på löner över 7,5 basbelopp med tillhörande löneskatt.
Kommunen har pensionsåtaganden till tre före detta förvaltningschefer, vilka haft möjlighet att på egen begäran erhålla särskild ålderspension från 61 års ålder. Under 2008 har en av de tre personerna avgått med särskild ålderspension på 50 procent och under 2009 har ytterligare en av dem avgått på 100 procent. Dessutom finns en traditionell pensionsförsäkring för två tjänstemän som innebär att de på egen begäran kan avgå vid 61 respektive 62 års ålder med en pension motsvarande 75 procent av gällande månadslön vid avgång. Under 2010 har en av dem erhållit pension.

Skulder

Kommunens långfristiga skulder uppgår till 628 Mkr. Av detta belopp utgör 418,0 Mkr förmedlade lån och återfinns med motsvarande belopp på fordringssidan i balansräkningen. Den långfristiga upplåningen för kommunen uppgår till 250 Mkr. Under året har amorteringen på skulden varit 249 Mkr och nyupplåningen 315 Mkr. Den genomsnittliga räntan var 2,90 procent per 31 december. Snittet vid ingången av året var 2,85 procent. Under 2010 har ränteläget varit sjunkande, men alldeles i slutet av 2010 har utvecklingen börjat vända. Riksbankens styrränta har under 2010 stigit med en procentenhet, från 0,25 till 1,25 procent.
Kortfristiga skulder uppgår till 628,9 Mkr, vilket är en minskning jämfört med 2009 med 148,9 Mkr. Den största förklaringen till förändringen är kommunens kortfristiga del av låneskulden. Lån som förfaller till betalning inom ett år bokas som kortfristig. 2009 uppgick den korta delen till 135 Mkr, medan i år uppgår den till 48 Mkr.

Bildtext:
Klicka på bilden om du vill se den i större format.

Soliditet och förpliktelser

Soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens totala resurser som finansieras med eget kapital. År 2010 uppgår soliditeten till 12,3 procent, vilket är en förbättring jämfört med föregående år då soliditeten var 10,2 procent. Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid årsskiftet till 566,8 Mkr, vilket är en minskning med 58,3 Mkr gentemot 2009.
Det största åtagandet är gentemot stiftelsen Kungälvsbostäder och uppgick vid årsskiftet till 502,4 Mkr, en minskning med drygt 61 Mkr. Minskningen hänför sig till att Kungälvsbostäder har sagt upp respektive amorterat av lån motsvarande 61,4 Mkr.
Kommunen har borgensförbindelser på 44,4 Mkr för lån till bostadsrättsföreningen Ulvegärde. Borgensåtagandena för egnahem uppgår till 2,1 Mkr, dessa minskar i takt med att de statliga lånen för småhusen löper ut eller löses in. Kommunens förlustansvar motsvarar 40 procent av den statliga belåningen för småhus byggda före 1992-07-01. Under senare år har inget förlustansvar behövt infrias och risknivån bedöms som tämligen låg.
Kommunen har sedan flera år ett borgensåtagande gentemot Nordiska Folkhögskolan, vid årsskiftet uppgick detta till 10,4 Mkr. Kommunens borgensåtaganden för föreningar uppgår till 2,8 Mkr. Dessa borgensåtaganden kan vara förenade med viss risk om föreningarnas ekonomi försämras.
Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner som är intjänade före 1998 inte tas upp som en skuld eller avsättning i balansräkningen utan redovisas först vid utbetalningen. Upplysningen om pensionsskuldens storlek upplyser man om i en så kallad ansvarsförbindelse, vid sidan om balansräkningen. Pensionsskulden uppgår i dagsläget till en miljard kronor. Åtagandet är huvudsakligen tryggat genom beskattningsrätten, det vill säga att tidigare generationer hittills inte har gjort några finansiella avsättningar. Från om med 2006 redovisas hela pensionsåtagandet i balansräkningen och de första stegen mot finansiering har tagits genom att vi årligen budgeterar
en likvidmässig avsättning som i princip svarar mot skuldökningen. I 2010 års bokslut redovisas denna avsättning med 190 Mkr.
Kungälvs kommun tillhör fortfarande den minoritet av kommuner som redovisar sina pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfondsmodellen, flertalet kommunen tillämpar fortfarande blandmodellen och har därmed en ansvarsförbindelse istället för en skuld.
För att underlätta jämförelser kommuner emellan och för att göra en fördjupad analys av pensionskostnaderna och förpliktelser, har vi arbetat fram följande tabell där modellerna ställs sida vid sida.

Bildtext:
Klicka på bilden om du vill se den i större format.

Resultaträkning
Mkr	Fullfondsmodell Bokslut 2010	Blandmodell Bokslut 2010
Verksamhetens intäkter	462,9	462,9
Verksamhetens kostnader	-2123,4	-2164,9
Av- och nedskrivningar	-82,4	-82,4
Verksamhetens nettokostnad	-1742,9	-1784,4
Skatteintäkter	1644,8	1644,8
Generella statsbidrag och utjämning	172,3	172,3
Finansiella intäkter	15,9	15,9
Finansiella kostnader	-34,3	-22,2
Förändring av eget kapital	55,9	26,5