Kemikalier

Användning och hantering av kemiska produkter kan ge upphov till omfattande skador på människor och natur om den sker på ett felaktigt sätt, eller om en olycka skulle inträffa.

Den som hanterar kemikalier måste därför vara förutseende och arbeta förebyggande för att motverka skador. De skyddsåtgärder som vidtas för att förebygga skador måste stå i proportion till faran med en kemikalie men också risken för att en olycka ska inträffa.

Produktvalsprincipen

Produktvalsprincipen är en av miljöbalkens hänsynsregler. I korthet innebär regeln att man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst farliga för miljön.

Det är verksamhetsutövaren själv som kontinuerligt ska arbeta med utbyte av kemikalier.

Den som hanterar en kemisk produkt är enligt lag skyldig att skaffa sig kemisk och toxikologisk kunskap om de kemiska produkter som används i verksamheten.

Den som tillverkar, importerar eller överlåter kemiska produkter ska bistå med uppgifter som är av betydelse ur miljö- och hälsosynpunkt.

Tänk på att:

Alla som säljer och använder kemiska produkter måste välja de produkter som är minst skadliga för miljön.

• Produktvalet är en kontinuerlig process. Varje företag bör arbeta fram ett fungerande program för att systematiskt arbeta med utbyte av kemikalier inom företaget.

• Ny teknik eller nya tillverkningsmetoder kan också vara ett sätt att minska kemikalieförbrukningen.

Alternativ

Några av de vanligaste hindren vid utbyte har varit brist på information om vilka kemikalier som i första hand är angelägna att byta ut och vilka alternativ som finns.

Utvecklingen går dock framåt och kunskapen om olika ämnens och produkters effekter på hälsa och miljö ökar. Information finns både i form av märkning av produkter samt listor med produkter som är mindre farliga för miljön.

Flera branschorganisationer driver projekt med syfte att leta reda på och prova kemikalier som är mindre farliga för miljön, samt ny teknik som ersätter miljöfarliga kemikalier. ”Positiv miljömärkning” såsom till exempel ”Svanen” och ”EU-blomman” underlättar för konsumenterna vid inköpsval och utbyte.

Miljömyndigheter och branscher har också genomfört samarbetsprojekt där undersökning av olika angelägna produktgrupper har skett. Kriterier för miljöegenskaper har tagits fram och arbetet har sedan resulterat i listor över produkter som är mindre miljöfarliga.

”Kemikaliesvepet” och ”Ren smörja” är två exempel på sådana projekt som drivits av miljöförvaltningen i Göteborg.

Grundregler vid hantering av kemikalier

All hantering av kemiska produkter och farligt avfall ska ske så att läckage till dag- eller spillvatten eller omgivningar inte kan ske.

För säker hantering krävs:

• Administrativa säkerhetsåtgärder för kemikaliehanteringen inom företaget,
  till exempel en genomtänkt organisation med tydlig ansvarsfördelning, kunnig och utbildad personal, rutiner för hantering av kemikalier samt beredskap om en olycka skulle inträffa.

• Tekniska skyddsåtgärder, till exempel lokaler och utrustning som ger en säker kemikaliehantering, samt utrustning för att göra skadeverkningarna vid en olycka så små som möjligt.

Tekniska skyddsåtgärder

Vid förvaring av kemikalier förekommer ett stort antal olika typer av förpackningar. Det finns några grundläggande principer för kemikaliehantering, oavsett vilken behållare som används:

• Företagets planlösning bör vara utformad så att kemikalieleveranserna in till verksamheten och transporterna ut, av farligt avfall, blir så säkra som möjligt.

• Dessutom bör förflyttning av kemikalier och farligt avfall inom företaget vara säkra, både när det gäller arbetsmiljö och yttre miljö.

• Vid nybyggnation av en anläggning som kommer att hantera kemikalier bör varu- och avfallsflöden komma med i ett tidigt skede av planeringsprocessen.

• All hantering av kemikalier ska ske på ytor som är ogenomsläppliga och som är utformade på ett sådant sätt att kemikaliespill och förorenat vatten kan samlas upp och tas om hand. Materialet i ytorna måste tåla de kemikalier som hanteras samt underhållas så att det hela tiden är tätt.

• I de allra flesta fall är det säkrare, ur miljösynpunkt, att förvara kemikalier inomhus än utomhus. Förvaring inomhus av kemikalier och farligt avfall, i flytande eller fast form, ska ske i utrymmen med tätt underlag och utan golvbrunnar.

• Är kemikalierna i flytande form ska de förvaras inom invallning. I de fall kemikalier och farligt avfall ändå förvaras utomhus ska förvaringen ske på tät, hårdgjord yta. Förvaringsplats för flytande kemikalier eller avfall ska dessutom förses med invallning.

• Ytor för förvaring av kemikalier utomhus ska vara försedda med nederbördsskydd som effektivt avleder regnvatten och snö.

• Behållare med kemikalier och farligt avfall ska vara märkta på ett tydligt sätt så att alla som kan komma i kontakt med dem vet vad de innehåller.

• Se till att endast kemikalier förvaras i kemikalieförrådet och att inte förrådet blir en avstjälpningsplats för diverse material. Kemikalier och farligt avfall bör inte blandas i samma förråd.

Vid hantering av brandfarliga ämnen gäller särskilda behov av skyddsåtgärder. Enligt Sprängämnesinspektionens föreskrifter ska utrymmen där brandfarliga varor hanteras delas in i riskområden. Detta medför särskilda skyddsåtgärder.

Olika typer av nivåkontroll och larm är viktiga hjälpmedel vid företagets kontroll av kemikaliehanteringen. Några förutsättningar för att ett larm ska kunna ge en säkrare kemikaliehantering är att regelbunden funktionskontroll genomförs och att all personal känner till var och hur larmet signalerar.

Du kan läsa mer om kemikalier på Kemikalieinspektionens webbplats.