Varför ska vi förbättra våra avloppsanläggningar?
Det viktigaste syftet med avloppsrening är att förhindra smittspridning. Om orenat avloppsvatten når en dricksvattenbrunn kan det i vissa fall räcka med att borsta tänderna i brunnens vatten för att bli sjuk. Dåligt fungerande avlopp kan också sprida smittämnen till närliggande sjöar och vattendrag där människor badar eller vistas.
Det näringsrika orenade avloppsvatten som når våra vattendrag, sjöar och hav kan orsaka övergödning, vilket leder till algblomning, igenväxta sjöar och syrebrist.
Om vi renade våra enskilda avlopp bra, skulle de vattenmiljöer som idag har dålig vattenkvalitet kunna förbättras avsevärt. Exempelvis släpper de 10 % av de svenska hushållen som har enskilt avlopp ut lika mycket övergödande ämnen som de 90 % som är anslutna till kommunala reningsverk.
Avloppsinventeringen
En första prioritering av vilka fastigheter som ska ingå i inventeringen har gjorts med utgångspunkt från avstånd till ledningen (inte anslutningspunkt) samt hur väl samlade husen ligger eftersom en förutsättning för att få ekonomi för fastighetsägarna är att dra en ledning gemensamt till en anslutningspunkt. Hela inventeringsområdet har indelats i fyra delområden.
Totalt har 357 fastigheters avlopp inventerats. Resultatet av inventeringen visar att ca 32 % av fastigheterna i inventeringsområdet har bristfälliga avlopp och dessa behöver åtgärdas nu. Det är främst de avloppsanläggningar som består av enbart slamavskiljare eller slamavskiljare med s.k. IVA-filter som har en helt otillräcklig reningskapacitet som behöver åtgärdas.
Det finns 98 markbäddar och av dessa är ca 60 % 20 år eller äldre. En markbädd renar avloppsvattnet från fosfor genom att binda det i markbäddsmaterialet. Det finns därför en livslängd på en markbädd då materialet blir mättat på fosfor. Man brukar säga att en markbädd renar bra de 10-15 första åren därefter avtar reningen. Fastighetsägare som har markbäddar som är runt 15-20 år gamla behöver börja tänka på att göra om sin anläggning.
I området finns flera fritidshusområden där torr toalettlösning med BDT-lösning dominerar. I Kungälvs kommun är det krav på tillstånd för BDT-avlopp och torr toalettlösning vilket 92 % saknar.
Det finns också anläggningar som trots att de är relativt nya ändå inte fungerar eftersom de anlagts på felaktigt sätt. Dessa behöver också åtgärdas. Inga avloppsanläggningar varar för evigt och med tiden, beroende på anläggning och skötsel, börjar reningseffekten att minska. Flera fastigheter har äldre anläggningar mellan Kärna och Tjuvkil och det är därför en bra lösning att slå sig ihop med sina grannar och göra en gemensam anläggning ner till den kommunala ledningen eller i närområdet vid fastigheterna. Det är oftast både billigare och miljömässigt bättre med en gemensam lösning.
