Kompostering
Det krävs tillstånd för kompostering av hushållsavfall med varmkompost. Ansökningsblankett finns längst ner på denna sida.
En kompost kan köpas i välsorterade varuhus och byggmarknader. Du kan även själv bygga en varmkompost för hushållsavfall. Se rubriken till vänster Bygg din egen varmkompost.
Tips för dig som komposterar hushållsavfall
Det finns fyra betingelser som måste samverka för att en kompost ska fungera och nedbrytningen ska hålla igång, nämligen: näring, syre, fukt och värme.
Näring
Nedbrytningen går snabbast och utan besvär då man får ett bra förhållande mellan kol och kväve. Proportionerna mellan kol (C) och kväve (N) bör vara ungefär 25 - 30: 1 vilket innebär att det på varje viktandel kväve ska finnas 25 - 30 delar kol.
Frukt och grönsaker innehåller i sig själva den rätta blandningen. Men proteinhaltigt material som kött och fisk innehåller mycket kväve. Har man mycket sådant avfall måste man samtidigt blanda i kolhaltigt material i form av strö av något slag.
Man får själv pröva sig fram när det gäller balansen mellan kol och kväve eftersom matavfallet varierar efter årstider och kostvanor. Ett tips till att börja med är att tillsätta 1 del strö till 2 delar matavfall.
Har man gott om strö kan man pröva att lägga på lika mycket strö som hushållsavfall. Fyll på strö varje gång som matavfall läggs på och täck avfallet!
Om man täcker varje gång förhindras förekomsten av dålig lukt och flugor. Lämpliga material kan vara: bark, barr och torra löv, flis av kvistar och grenar, kutterspån, halm eller torvmull. Varva gärna med olika strötyper!
Om spån används så var noga med var det kommer ifrån. Det får inte komma ifrån färgbehandlat eller tryckimpregnerat virke!
För grovt sågspån är inte bra, det tar för lång tid. Fint sågspån kan användas men då måste man se till att blanda om och syresätta komposten ofta så att den inte blir för kompakt.
Det är bra att lägga i halm ibland för att luckra upp komposten lite. Hushållspapper och äggkartonger innehåller mycket kol och kan med fördel varvas med matavfallet.
Det är också viktigt att finfördela matresterna så mycket som möjligt. Ju mindre bitar desto större angreppsyta för mikroorganismerna och därmed snabbare nedbrytning.
Syre
Om komposten inte får tillräckligt med syre kan det börja lukta illa. Se till att ha god ventilation, särskilt i botten. Ett lager ris kan vara lämpligt, cirka 10 cm tjockt. Varva in luftande och stickigt strö i komposten efter hand som till exempel halm eller flis.
I en stående kompost (det vill säga ej roterande) måste man blanda om med jämna mellanrum. Det finns speciella stavar att köpa som kan användas till omblandning. Blanda om ungefär halva komposten och låt det i botten vara.
Ett annat tips är att tillsätta mask till komposten! Då behöver man inte röra om hela tiden för maskarna sköter omrörningen och de trivs bäst med att vara ifred. Ytterligare ett sätt att tillföra syre är att ha ett perforerat rör stående i mitten av kompostbehållaren.
Fukt
Man brukar säga att komposten ska vara lika fuktig som en urkramad tvättsvamp. Om man driver processen för hårt kan den bli för blöt. För mycket lakvatten bildas som inte hinner ånga bort. Då får man tillsätta spån, torv eller dylikt och blanda om.
Om komposten blir för torr finns det risk att processen stannar av. Tillför vatten, men försiktigt och små mängder i taget. Använd gärna ljummet vatten.
Värme
Bakterier, smådjur och maskar kräver en högre temperatur än 10-12° C för att vara aktiva. Därför är det viktigt att ha en isolerande behållare för varmkompostering så att värmen som mikroberna alstrar hålls kvar.
Mellan 35 - 55° C går nedbrytningen snabbast men vid temperaturer över 70° C är det inte full arbetsstyrka i komposten. Vid 80° C dör de flesta av mikroberna. Vissa material som till exempel färskt gräs kan på kort tid driva temperaturen i höjden vilket kan medföra att mikroorganismerna dör.
Köp gärna en termometer så att du lätt kan kontrollera temperaturen.
Vad händer med komposten på vintern?
Om man hela tiden varvar kolhaltigt strö med matavfall i hushållskomposten, så ska den inte stanna av på vintern. Strömaterialet isolerar nämligen bra och om nytt ”bränsle” tillförs hela tiden så ska processen fortgå och temperaturen hållas uppe.
Ha en termometer till hands eller stick ner ett träskaft i kompostens kärna, låt det
stå ett tag och känn sedan på skaftet, är det varmt så är allt som det ska! Om processen ändå skulle stanna av på vintern på grund av att kylan trängt in så kan man fortsätta att lägga på material varvat med strö.
Tänk på att ströet kan vara extra stickigt och luftigt så att syret kan komma in överallt när det blir varmt igen för då sätter nedbrytningen igång igen!
Påfyllning, tömning och spridning
Fyllnadstakten för ett fack (eller en enhet) bör vara minst 4 månader, men allra helst omkring 6 månader. Detta för att det ska bli en balanserad nedbrytning i komposten.
Det är lämpligt att ha två fack i komposten, ett för påfyllning och ett för mognad. Fack 1 fylls på. När det är fullt får det stå och mogna medan fack 2 fylls. När även fack 2 är fullt töms fack 1 och läggs för ytterligare efterkompostering i en hög i trädgården.
Det är bäst att lägga en presenning eller liknande över för att skydda kompostmaterialet från att urlakas på värdefulla näringsämnen.
Testa efter hand om det verkar färdigt. Ett bra sätt är att blanda om och sedan mäta temperaturen. När den har sjunkit har mikroorganismernas aktivitet avtagit.
”Krassetestet” är ett lättsamt och bra sätt. Så några frön i lite kompostjord. Om de gror och ser friska och gröna ut så är komposten klar att användas.
Kom ihåg att kompostmaterialet består av koncentrerad näring och måste spädas innan det används som t.ex. krukväxtjord. Blanda då ca 1/3 sand, 1/3 jord och 1/3 kompost för ett bra resultat.
I trädgården går det bra att sprida komposten outspädd för där blandas den med jorden. Sprid ett minst 5 cm tjockt lager kompost för jordförbättring och 1-2 cm för toppdressing av gräsmattor.
